emmabjorklund

Detta skrev jag igårkväll och kunde inte lägga upp det i och med att jag inte hade något internet. Tänk er allt som att det var igår, det är idag som vi ska in till New York.

Just nu är det onsdag kväll och det är redan nästan tre dagar sedan jag åkte till Landvetter, tiden har gått väldigt fort! Natten till i måndags gick jag upp vid halv 3 fixa iordning allt det sista innan det var dags att åka iväg till flygplatsen. Framme på Landvetter träffade jag Anna och vi checkade in, fick dock vänta väldigt länge för vi var nog där lite väl tidigt. Flyget mot München lyfte 06.30 och det tog 1.5 timma, den tiden spenderade jag med att försöka sova (lyckades dock inte så bra men det var ändå skönt att kunna stänga ögonen en stund, vi fick även en macka som jag sedan slängde när vi kom fram till St. John’s) I München blev det 3 timmars väntan innan nästa plan, vet inte riktigt vad vi gjorde men vi väntade i alla fall på de 4 andra svenskarna som kom med flyg från Arlanda ungefär två timmar senare. Det var en speciell känsla att kliva på planet mot JFK och New York. I början var jag väldigt nervös och tänkte mest ”vad sjutton har jag gett mig in på” men efter någon bara en liten stund på planet, när jag hade satt mig tillrätta och kikat igeom alla filmer man kunde titta på hade det mesta försvunnit. De nio timmarna till New York gick förvånadsvärt fort! Antingen tittade man på film, åt eller sov och sen helt plösligt var det bara en halvtimme kvar. Då ville jag bara att planet skulle landa så att jag för första gången skulle kunna sätta fötterna på Amerikansk mark. Vi satt i mittenraden så vi kunde inte riktigt se skylineen genom fönstret men jag såg i alla fall lite av Long Island.. Direkt när vi landat och gått ur planet gick vi förbi ett fönster och där såg vi Empire State Building för första gången, det var dock på väldigt långt håll så vi såg bara siluetten men ändå! Vi hamnade någonstans i mitten av kön till vad det nu var (någon sorts säkerhetsgrej/immigration någon ting kanske) men vi var väldigt snabba ut från planet så vi hamnade nästan först av alla au pairer. När man kom fram till disken gällde det verkligen att alla papper stämde och det gjorde det. Fick precis som på ambassaden ta fingeravtryck här också, de tog även någon sorts oförberedd bild på en där. Sen hämtade vi vårat bagage som som tur var inte hade försvunnit utan snurrade omkring där på bandet. Även om vi nästan var först ut fick vi ändå vänta en bra stund i och med att de andra svenskarna hamnade nästan sist i kön men efter en stund hade även de blivit klara och hittat sina väskor och vi gick ut till ankomsthallen där en liten gubbe med Cultural Care skylt stod och väntade på oss. När vi kom ut från flygplatsen blev det en väldig värmechock! Det var så himla varmt och det var absolut inte den värmen som är i Sverige utan det här var både varmt/fuktigt/kvavt/klibbigt allt på samma gång och det kändes nästan som att man kom ut i en regnskog! Att komma ut ifrån flygplatsen var dock en av de bästa känslorna någonsin, så himla härligt att det knappt går att beskriva! Nu var jag verkligen här, nu såg jag det första av New York som i och för sig var en väldigt massa bilar, bussar, airtrain, motorvägar osv, men ändå! Vi blev inpackade i en buss och åkte iväg till skolan. Här har jag nu varit i lite mer än två dagar. Vi har gått igenom saker som ”never shake a baby”, haft några olika projekt osv. Det har varit väldigt, väldigt varmt! Speciellt i klassrummet och jag vet knappt hur mycket vatten jag dricker! Det är ungefär 130 au pairer här och min klass är det lite över trettio. Igår ropade våran lärare Joyce upp några namn, bl.a mitt, och vi skulle följa med in i klassrummet jämte. Då visar det sig att min värfamilj har skickat en liten surprice som var en korg med lite blandade saker det var bl.a en Culutral Care tröja och så hade de betalat för min New York biljett! Rolig liten överraskning! Maten är inte direkt något att skryta om, smakar ingenting..


St. John’s University (skolan) är ett gammalt övergivet universitet på Long Island. Just nu är det väldigt nergånget men det är ändå otroligt fint här så jag kan bara tänka mig hur det kan ha sett ut när det var igång eller vad man ska säga! Känns som ett riktigt college campus! Du skulle gillat det här Stina ;)


Jag har fortfarande inte känt av någon jetlag, det är bara väldigt skönt att kunna lägga sig trött vid klockan halv tio tio och sedan kunna vakna pigg klockan sex! Hoppas det håller i sig!

Nu får det räcka med  infof för idag, imorgon ska vi åka in till New York!! :D

Det blir bilder när jag kommer till värdfamiljen!